Begravning

I och med bortgången 

av en person som står oss nära når vi livets yttersta gränser. Sorgen uppfyller vardagen. Vi kan uppleva hur begränsat vårt eget liv är. Det är skäl att ta emot hjälp av vänner och de närmaste. Också de församlingsanställda kan vara ett stöd och hjälpa till med att planera och genomföra begravningen. Begravningen är en möjlighet till gemensam sorg och tröst. Med tacksamhet för den tid man upplevt tillsammans får man följa den bortgångna på hans sista färd. Man tar avsked av den bortgångna med bekanta psalmer och tröstande bibelställen. Tillsammans får man be Gud om kraft i saknaden och sorgen.

Präst och kantor

Inför jordfästningen tar de anhöriga kontakt med den avlidnes församling för att avtala om tid för samtal med prästen.

Uppgifter om den avlidnes sinnelag och livsgärning hjälper prästen att göra ett personligt minnestal. Jordfästningen är en gudstjänst. Om musikönskemålet avviker från det sedvanliga diskuteras detta med prästen och/eller kantorn. Vid minnesstunden kan musik och andra inslag planeras med större frihet.

Jordfästningen är en offentlig bekräftelse på den avlidnes betydelse för de efterlevande. Allt vi gör i samband med begravningen är en viktig del av sorgearbetet. Att hedra de döda upprätthåller vördnaden för livet!

Jordfästning

Jordfästning förrättas i allmänhet i kyrka eller begravningskapell. Sommartid kan jordfästning förrättas vid graven. Blomsterhyllning sker vanligen efter jordfästningsakten i kyrkan men kan också ske vid graven. Kondoleanserna kan läsas vid jordfästningen eller vid minnesstunden.